Jag har märkt att när man blir äldre så blir vi mer och mer intresserade av det gamla, det som varit. Kan det vara så att vi är rädda för framtiden eller den nya teknik som bara susar förbi oss. Eller är det så att vi kanske har mer tid att begrunda det gamla för att vi inte hade tid med det när vi var unga.
Att sitta framför datorn och bara strösurfa är ett litet nöje som jag tar mig tid till då och då. En dag när jag satt och småfuskade i släktforskning på nätet tänkte jag: –Mina rötter är från Beddinge och mycket har jag fått berättats, men vad finns här mer?
     ► Varför heter det t.ex. Vipphög? De flesta av oss känner till att det är en boplats - fornlämning.
Men finns det fler?, och finns det fyndplatser? På detta kan jag svara, ja många!
En fyndplats kan vara att någon har hittat en flintyxa eller något annat föremål. Allt detta registreras, eller bör registreras. Här i Beddinge finns några ”stora” boplatser.
     ► Nordväst om Reningsverket cirka 400 m finns Ulvahög. Boplats, ungefärlig utsträckning, 450x350 m (N-S). Måttlig förekomst av flintavslag, med och utan retuscher, flintkärnor och yxämnen av flinta. Inom området har framlidne Oskar Göransson funnit cirka 10 stenyxor, huvudsakligen av vit flinta, oslipade, 10–20 cm lång, 6 cm bred och 2,5 cm tjock, ett 25-talflintavslag och skärvor av olika redskap, 1 slipsten av sandsten, 24 cm lång, 8–10 cm bred och 6–8 cm tjock. På tre av sidorna finns längsgående sliprännor, 1,5–3 cm bred och intill 0,5 cm djup. Stenen funnen på 1 dm djup. Ytterligare ett par mindre slipstenarskall ha hittats samt 2 småstenar med små fördjupningar, 3–4 cm i diameter och 0,5–1,5 cm djup. På den ena stenen finns femfördjupningar och på den andra tre. Föremålen är nu förkomna. Ann Svensson, Äspö 10:4 A, Klagstorp, har här funnit 1 halvskära av flinta.
     ► Nordost om Reningsverket cirka 350 meter finns Gillhög. Boplats, ungefärlig utsträckning 90x70 meter (ÖNÖ–VSV). Jämnt spriddförekomst av flintavslag med och utan retuscher över hela området.
Vi går österut. 90 meter rakt norr om Lindvalls, Beddingestrandväg 43 finns en stor upphöjning i landskapet. Den breder ut sig 200x400 meter Öst–Västlig riktning.Boplats, 400x200 meter (ÖNÖ-VSV). Jämnt spridd förekomst av flintavslag, med och utan retuscher, samt flintämnen till verktyg. Inom områdets södra del (NÖ om gården) har markägaren hittat: 4 skäror av flinta, 9,5–18,5 cm långa, 3–4 cm breda och 0,5–0,7 cm tjocka, 3 pilspetsar av flinta, 2–9 cm långa, 2–2,5 cm breda och 0,2–1 cm tjocka. 1 flintdolk, 16.5 cm lång, 3,5 cm bred och 0,5 cm tjock, skaftet 2 cm tjock (ihop limmat), 2 delar av flintdolkar, 5 delar av flintyxor (varav 2 delvis slipade), 3 flintspån, 5 delar av skrapor och spetsar, 1 halv skafthålsyxa av bergart. Förvaras hos Gunnar Olsson, Lilla Beddinge 57:4. Se skannat bokuppslag.
     ► Söder om har vi då Vipphög. Hög, 32 meter i diameter och 4,5 meter hög. I mitten är en oval grop, 17x11 meter (N–S) och 1,3 meter djup. I centrum av denna är ytterligare en grop, 4 meter i diameter och 0,8 meter djup. I V–SV kanten är rest av brätte, 4 meter broch 0,4 meter hög med kantkedja, 0,2–0,4 meter höga av 0,5–0,8 meters stora stenar. ISV kantens övre del är ett 4x5 m st och 0,6 meters djupt partibortgrävt. I SÖ sidan är en grop, 3x5 meters stora och 0,3–0,4 meter djupa. I NNÖ kanten är utkastade massor från mittgropen. Beväxt i söder med ett 20-tal buskar. I prästrelationerna av år 1624 kallas högen ”Regnerhöÿ” respektive ”Rögnerhöÿ”. 
N.G Bruzelius omtalar den som ”Wipphög kallad i hvilken en konung Ring skulle vara ”begrafven”. Ortsbefolkningen kallar den Vipphög. Uppgifter från Gunnar Olsson, cirka 65 år (1985) L. Beddinge 57:4, Beddingestrand med flera.
     ► Blodrotsvägen 13 C. Här är då en upphöjning som sträcker sig över tre tomter 13B, C och D.
Boplats, inom cirka 75x30 m (NNV-SSÖ) stort område har vid arkeologisk utredning påträffats två enstaka flintavslag. Vid utredningen grävdes fyra sökschakt. De anläggningar som konstaterades var grunda, fyndtomma och i dåligt skick. Inga ytterligare antikvariska åtgärder anses nödvändiga efter utredning
     ► Det spökar i Beddinge! Närmare bestämt på Vitmårevägen 4. Det är sant, för det står till och med att läsa om det hos RIKSANTIKVARIEÄMBETET. Hög? närmast oval, 19x14 meter (NÖ–SV) och 1,75 meter hög. I ytan enstakastenar, 0,2–0,3 meter stora. I mitten är en grop, 3x1,5 meter (NÖ–SV) och 0,2 meter djupa. 1 meter SÖ därom är en grop efter en borttagen tv-antenn, 0,5 meter i diameter och 0,5 meter djup. Uppför S-sluttning är en trappa avstenar, anlagd av ägaren. I Södra delen är en oljetank nedgrävd. I Östra kanten är en jordkällare ingrävd till högens mitt. Beväxt med ett flertal tallar, granar, några buskar och en björk. Enligt uppgift har inga fynd gjorts vid de ovannämndamarkarbetena. Då boningshuset byggdes blev ägaren varnad för att bygga ett hus i närheten av högen. Det skulle nämligen spöka på platsen. I området finns ett flertal högliknande lämningar, vilka dock troligen är sanddyner på grund av deras oregelbundna form och utsträckning.
Bomhög är också en plats som vi flesta känner till. Vitmårevägen 7C. Östra gränsen till nr 9.
Boplats i form av synligt kulturlager, 2 meter lång (NV–SÖ) och 0,2 meter tjock, beläget 0,3 meter under den naturliga marknivån, bestående avsotfärgad jord och enstaka flintavslag. Profilen kom fram då ägaren schaktade bort ett 2x2 m st parti av sandåsen föranläggande av gräsmatta. Kulturlagret slutar mot SÖ. Begränsning mot NV okänd. Uppgifter från Louise Neander och Magnus Grabe, Vitmårevägen 7C, Lilla Beddinge. Men på 7A Här har legat en gravhög. Numera borttagen. Den var ungefär lika stor som Vipphög och bortschaktades 1977 för att ge plats åt tre villor. Fynd avskelettdelar från 3 individer gjordes. Dessutom skall ett flertal bronsföremål ha på träffats. Uppteckningar i DAL av N Nilsson 1934 och I Ingers 1938/39. Namni Skånes Kalender II, 1878, s 566. Uppgifter från Tage och Elsa Hansson, runt 65 år, Vitmårvägen 4, Beddingestrand, med flera. Några fler fynd österut och söder om landsvägen finns inte dokumenterat. Jag skall ta er en bit upp igen. Låt oss börja vid golfbanan. Denna är stor. Område med boplatser i okänd utsträckning, cirka 900x300 meter (VSV–ÖNÖ). I samband med ark utredning (Dnr 1 102/90) lades 25 sökschakt varvid 4 boplatsområden kunde skönjas inom det markerade området. Fynd av anläggningar såsom stolphål och härdar samt keramik och slagen flinta. Användningsperioden tycks sträcka sig från tidigneoliticum till senneoliticum.
     ► Tidigneolitikum omfattar i Sverige ungefär tiden mellan 3950 f.kr. och 3350 f.kr. Tidigneolitikum börjar i och med jordbrukets införande. Människan övergick från att vara jägare-samlare till att bli odlare och boskapsskötare, med betoning på det sistnämnda. Senneolitikum utgörs i Sverige av 
tiden mellan 2400 f.Kr. och 1800 f.Kr. Kallas även hällkisttid, dolktid eller rent av Dolkkultur, efter de utmärkade typerna hällkista och flintdolk. Kallas också ibland felaktigt för kopparstenålder, men kopparföremålen under den här tiden är extremt ovanliga, men börjar dyka upp mot slutet av perioden och då främst i Danmark och Skåne. Något genombrott för koppar och brons skedde inte förrän vid övergången till bronsåldern runt 1800 f.Kr. och då främst början av bronsålderns period II cirka 1500 f.Kr. Av det skälet fanns många av de senneolitiska föremålstyperna samt hällkistorna kvar fram till cirka 1500 f.Kr.
     ► Mitt emot gården på Östermarksvägen är en fyndplats. Här fann man: En flintskära, 14 cm lång, 3,5 cm bred och 0,5 cm tjock samt en tunnackig bergartsyxa med hål, 17 cm lång, 7 cm brosch 2,5 cm tjock. Österbo, har vi så många som sju stycken gravar/fyndplatser. Här är lite information om dessa.
1) Flatmarksgravfält, delvis undersökt och borttaget. Inom ett ca 240x30 meter stort område (NÖ–SV) har vid ett flertal tillfällen flatmarksgravar påträffats och undersökts. Dessa utgjordes av 2 fyndlösa skelettgravar: 1 större stenkistegrav med skelett från 3 vuxna individer samt 2 barn, placerade på rad i sittande ställning, fynd av 1 miniatyryxa i ben. 1 stensättning med skelett från 6 individer och fynd av 1 stridsyxa av hjorthorn och 1 arbetsyxa samt 10 urnegravar med fynd av 1 pincett, 1 kniv, 1 stångnål samt 1 halsring, samtliga föremål av brons. Dessutom påträffades brända ben. Möjligen finns här ytterligare flatmarksgravar.
2) Från 1913–1915 påträffades härsammanlagt 4 olika skelettgravar i stenrösen under flat mark.
3) Påträffats en skafthålsyxa av bergart, 12 cm lång, 6,5 cm bred och 5 cm tjock samt en avbruten slipad bergartsyxa 14 cm lång, 2,5 cm bred och 2 cm tjock. Dessutom har flera fläckar med svart jord och skörbränd sten iakttagits vid plöjning.
4) Stenåldersboplats, ungefärlig utsträckning 120x100 meter (NÖ–SV)bestående av sparsam-måttlig förekomst av flintavslag med och utan retuscher, flintspån samt enstaka förekomst av brändflinta. Enstaka skörbrända stenar kunde iakttagas. Ett slipfragment tillvaratogs.
5) I början av 1900 talet ”Ett stenröse” påträffades och bortfördes. Följande föremål har hittats i området:1 båtyxa med ändknopp, 21 cm lång, 6,9 cm bred och 4,8 cm tjock, en hålslipad flintyxa, 16 cm lång, 5,5 cm bred och 2 cm tjock, en hålslipad smal mejsel av flinta, 14 cm lång, 1.8 cm bred och 2 cm tjock. Detta är bara en liten del av fyndplatser. Långt över 100 stycken finns registrerade på

RIKSANTIKVARIEÄMBETET
Även i vattnet finns det fynd. cirka 150 meter ut från Kattfotsvägen finns båtvrak. N 55° 21’ 11,36”, E 13° 25’ 24,63” Status: Virkets tillstånd är relativt gott. Vraket mäter ca 17x3–4 meter. Skrovbultar och riggbeslag är av järn. Kvar finns kölen samt spant i varierande längder och viss bordläggning. Tomma bulthål samt trädymlingar iakttogs i spanten. Mastfoten finns kvar. Vid sidan om vraket ligger div skeppsdelar. Vraket synes fyllt med sten och sand (status 1983, Arkivhandlingar: Svenskt marinarkeologiskt arkiv (SMA).Nutid: Käringtandsvägen cirka 260 meter ut i havet.
     ► Historik: Bogserbåt hemmahörande i Malmö. Befälhavare, kapten Nils Åke Tegelberg från Malmö. Händelseförlopp: 1958-12-27(28) grundstött och blev vrak vid Lilla Beddinge, ost Beddinge fiskeläge. Tät tjocka och strömförhållanden orsakade haveriet. Trots kursändring 5 syd vid Ystad blev avdriften för kraftig till följd att den stora strömsättningen var nordvart. Grundstöttningen kom fullständigt överraskande. Mycket stort hål i skrovet och en hoptryckt maskin. N 55° 21’ 12,33”, E 13° 25’ 35,10”
Till sist: Ett vrak till, men det ligger inte här utan cirka 580 meter söder om Köpmannsmagasinet i Smyge.
     ► Skonert från Ljusvik , Händelseförlopp: 1903-05-02 postångaren Nordstjärnan inrapporterade att man sett vraket Avance flytande på lasten och med riggen över bord. Ingen av besättnigen sågs vid vrakresterna och de antas döda. Vraket sågs senast på pos 55,2/13,22. (N 55° 20’ 0,33”, E 13° 21’ 59,10”). Ett 30-tal vrak finns här utanför.

Uppgifterna har hämtats från riksantikvarieämbetet.

 Beddingestrand 2013-01-14 
Frank Rambris